Vad har jag gjort för ont för att förtjäna magknip varenda match hitintills. Måtte det släppa framöver! För när vi såg Linköpings laguppställning infann sig säkerligen en och annan segervittring innan ens första draget. Men ack som vi bedrog oss, för Linköpingsspelarna hade uppenbarligen inte själva fått reda på sina lägre rankingtal, för de spelade som om de hade 2200 hela bunten.

Det började också illa när Hans plötsligt gick ifrån brädet och bad mig kolla hans puls. Ett maskingevär hade varit lyckligt om det hade haft samma rytm, men tack och lov tömdes inte hans magasin. All heder åt motståndaren som inte försökte utnyttja situationen, utan enades om remi några drag senare.

I tidningen MAD fanns det en gång en bild på två spelare som spelade schack. Det var fullt av spindelnät och damm i lokalen. I bildtexten stod det: Lägg märke till att spelaren till höger har varit död sedan 20 år tillbaka.

Den bilden kom som ett flashminne när jag såg Simon spela, för hans motståndare måste ha funderat på om han skulle vinna på tid innan ens 15 drag var gjorda. Men som säkerheten själv hade Simon inte somnat, utan hade värderat varenda ruta på brädet fram och baklänges och insåg därför att remi var ett bra resultat.  Det är så en god lagspelare gör! 😊

1 – 1 efter två partier och stenhård kamp på alla övriga bräden.

Efter att ha Joachims pjäser, en efter en ratats vid provfilmning kunde man ana att det skulle bli en medioker B-film. Men plötsligt började Joachim smånynna på en låt och rummet började fyllas av Zarah Leanders ande. Ljudet stegrade sig… vill ni se en stjärna…. Som den diva, Joachims dam är, svepte hon med handen till vänster för att sedan elegant föra den åt höger och matta den hänförda publiken! 2-1 och det kändes plötsligt mycket bättre.

När Lars-Göran kom in i lokalen kunde man känna vibbarna. Laddat var det här, med risk för övertändning! 😊 Så skönt att se honom tillbaka! 😊 Men som svart är det inte lätt att i längden värja sig. Därför var det härligt när han skapade ett nytt trick som inte ens Houdini kände till och kunde slingra sig ur kistan innan den vattenfylldes. Parterna delade prispengarna och tillsammans gick de ut ur ringen hyllandes varandra.

Själv började jag stå bra varför det kändes härligt när Rickard frågade om han kunde ta remi. En kanoninställning som lagspelare. Rickard började därför på en liten ramsa…

… Ingen kommer här fram, här fram förrän han sagt sin kärestas namn! Vad heter hon?

Eftersom Rickards motståndare inte kunde säga Caissa, förblev dörren stängd. Efter lite skuggboxning, mest för syns skull enades parterna om en skön remi, utan några blessyrer.

3-2 till oss.

Imse vimse Lennart klättrar upp för tråd. Ner faller regnet, spolar pjäser bort. Upp stiger solen, torkar bort allt regn. Imse vimse Lennart klättra upp till vinst. Tja, mitt nät fångade bonde efter bonde tills jag blev mätt och kunde använda den sista för att rensa tänderna.

Med 4-2 till oss och Erik och Daniel kvar i ganska trygga ställningar började jag tro på seger, då det plötsligt hände.

Daniel som mer intresserade sig för varför läraren sa si eller så, än att följa med på mattelektionerna, räknade och räknade… hmmm, om bonden går dit och kungen dit, bonde fram, kungen fram… och bytte därför bort sina torn. Suck!

Samtidigt var det ställningskrig för Erik i kraftig tidsnöd. Här gällde det att göra dragupprepning och säkra en remi, när Erik plötsligt bara försvann. Hur i h… kan man få för sig att hoppa bungee jump ett par drag innan tidskontrollen. Omedelbart blev det kö in till toaletten när alla lagmedlemmar med magknip eller illamående bara måste rusa ut.

Plötsligt fanns det risk för 4-4 och när en Linköpingspelare högt och tydligt deklarerade för Eriks motståndare att han måste vinna blev det spänt i rummet.

Då, när det såg som värst ut och Erik inte ens syntes till djupt ned i avgrunden, hade hans gummiband spänts till bristningsgränsen. Det blev en omvänd bungee jump, varpå han kunde ropa med kraftfull stämma, samtidigt som han svepte upp i skyn… Här är jag! Korsdraget blev så kraftfullt att motståndarens pjäser föll som käglor! Snyggt offer, Erik… hrmm 😊

Ett par män i vita rockar smög samtidigt in i lokalen för att hämta den svarta pantern för rehabilitering. På vägen ut kunde man svagt höra … bonde fram, kungen dit, bonde fram, kungen dit… Måtte det inom vården finnas mer möjlighet till matteträning än att bara räkna medicinpiller ur burk. 😊

Lars, vi höll vad vi lovade! Och det gjorde verkligen du också! Ett stort tack för att du ställt upp med fika, kärlek och omvårdnad i våra tre hemmamatcher!  😊

Lagledaren, Lennart

Rickard Dahlström
ricdah@gmail.com